Open Access Information

Att göra tidskrifter fritt tillgängliga

Se även powerpoint presentation kopplad till denna text!

Utarbetat med stöd av KB:s utvecklingsprogram OpenAccess.se

Jörgen Eriksson, 2007
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/

Beskrivning
Informationen i det här avsnittet riktar sig den som skall informera medlemmar i vetenskapliga sällskap, tidskriftsredaktörer och förläggare.
Målet med avsnittet är att ge en översikt av de olika möjligheter som finns när man vill göra innehållet i en existerande tidskrift mera tillgängligt eller om man vill starta en ny Open Access-tidskrift.

Att göra en prenumerationsbaserad tidskrift fritt tillgänglig (eller sänka prenumerationspriset)
Om man ingår i en tidskriftsredaktion eller tillhör ett vetenskapligt sällskap som ger ut tidskrifter så finns det möjligheter att påverka hur och var tidskriften ges ut. Här följer en steg-för-steg beskrivning av vad man kan göra praktiskt.

1. Försök få fram om tidskriften är rimligt prissatt. En del av detta kan man få ut av Bergstrom-McAfees Journal cost-effectiveness search.
Där räknas pris per artikel och pris per citering fram och sedan får tidskriften ett indextal. Man använder sig också av ett färgkodningssystem där ”dyra” tidskrifter markeras med rött och prisvärda med ”grönt”. Man bör också göra egna undersökningar [1]
Om tidskriften framstår som orimligt dyr så kan nästa steg vara
2. Kontakta förlaget och begär en sänkning av priset. Detta har förstås mera tyngd om man gör det kollektivt, som redaktion eller sällskap. Om förlaget inte är villigt att sänka priset till en acceptabel nivå så finns det olika vägar att gå vidare beroende på om man är medlem i ett sällskap som äger sin tidskrift eller sitter i en redaktion för en tidskrift som ägs av ett kommersiellt förlag.
3. Om tidskriften ägs av ett vetenskapligt sällskap så kan man försöka påverka sällskapet att byta förläggare. Där finns också två alternativ. Antingen fortsätter man att basera affärsmodellen på prenumerationsinkomster men på ett traditionellt förlag med rimligare prissättning eller byter man affärsmodell och gör tidskriften fritt tillgänglig.
4. Om tidskriften ägs av ett kommersiellt förlag kan redaktionen flytta och starta en alternativ tidskrift på annat förlag antingen med rimligare prissättning eller där den görs fritt tillgänglig.
Exempel på sådana alternativa tidskrifter är Evolutionary Ecology Research, Theory and Practice of Logic Programming. Cambridge University Press publicerar TPLP som ett alternativ till Journal of Logic and Algebraic Programming.

Ett mycket intressant brev där Donald Knuth, en legend inom datorvetenskap, motiverar för övriga redaktionsmedlemmar varför han kommit fram till att han vill bryta samarbetet med den av honom startade Journal of Algorithms är värdefull läsning. Resultatet av brevet blev att redaktionen sa upp samarbetet med Elsevier och startade en ny tidskrift, Transactions on Algorithms som ges ut av ACM.

The Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC) tillhandahåller guider och kan också ge rådgivning och i vissa fall ekonomiskt stöd till processer som syftar till att öka tidskrifters tillgänglighet genom prissänkningar eller övergång till OA

Att starta en ny OA-tidskrift eller göra en existerande tidskrift fritt tillgänglig: praktik
När man har bestämt sig för att starta en OA-tidskrift så kan man antingen göra det på ett existerande OA-förlag eller publicera den på eget förlag.
Det finns inte särskilt många existerande förlag med renodlad OA-profil. Här är några utan anspråk på att listan är fullständig.
BioMed Central som utöver biomedicin också publicerar titlar inom biologi, ekologi och kemi har en ingång med information om vad som krävs för att starta en ny titel eller flytta dit en existerande.
Hindawi är ett snabbt växande förlag som publicerar tidskrifter inom teknik, fysik, biovetenskaperna och matematik. Information om hur det går till får man genom att kontakta förlaget.
Linköping University Electronic Press erbjuder möjligheten att använda sig av deras tjänster för att publicera OA-tidskrifter.
Ytterligare ett svenskt initiativ för i första hand medicinska tidskrifter är medicaljournals.se som i dagsläget publicerar två medicinska tidskrifter (Acta Dermato-Venerologica och Journal of Rehabilitation Medicine) som har övergått från ett kommersiellt förlag till publicering i egen regi med möjlighet att genom publikationsavgift köpa OA till enskilda artiklar och där man siktar mot en fullständig OA-lösning på sikt. Om andra tidskrifter är intresserade att använda samma plattform kan man kontakta tidskrifternas Editorial Manager.
Ett alternativ är att använda en webbhotelltjänst där värden står för den tekniska lösningen och övrigt arbete sköts av tidskriften. Två exempel på tjänster med OA-inriktning och särskild programvara för tidskriftspublicering är Simon Fraser University Library och Scholarly Exchange .
Här är en annan möjlighet att t ex biblioteket sätter upp en tjänst och publicerar de lokala serier som finns vid de flesta lärosäten.
Slutligen kan man sätta upp sitt eget system och sköta publiceringen av sin tidskrift själv. SPARC underhåller en förteckning över tillgängliga programvaror. Det mest använda idag är Open Journals Systems.

Indexering/Synlighet/Standarder
För att det man publicerar i sin nya tidskrift skall bli uppmärksammat, läst och citerat är det viktigt att tidskriften blir så synlig som möjligt. Google och Google Scholar är viktiga tjänster att indexeras i men det finns också de traditionella index- och referatdatabaserna. Vilka tjänster som är viktigt att synas i beror på tidskriftens ämne. SPARC har en kort introduktion till att bli synlig i den här typen av tjänster och en presentation av några av de större.

Att tänka på är också en typ av nya specialiserade söktjänster som samlar in data från institutionella arkiv och andra öppna vetenskapliga tjänster som använder sig av OAI-PMH protokollet (se modul 3). En viktig tjänst där är Directory of Open Access Journals (DOAJ) som om man är OAI-PMH-kompatibel också gör tidskriftens innehåll sökbart på artikelnivå (http://www.doaj.org/).

Långsiktigt bevarande
Traditionellt har biblioteken stått för det långsiktiga bevarandet och tillgängliggörandet av tidskrifter. Vad gäller elektroniska tidskrifter är läget mera oklart. Vissa förlag som Elsevier och BioMed Central har slutit avtal med det Holländska nationalbiblioteket i Haag som åtar sig att bevara deras tidskrifter. I Sverige är en e-pliktslag på gång som kommer att ge Kungliga biblioteket ansvar för långtidsbevarandet. Lagen väntas komma någon gång under 2008 eller 2009 och vad som skall bevaras är ännu inte klart. Ett komplement till att ordna den elektroniska arkiveringen är att ta ett antal utskrifter (på arkivbeständigt papper) och t. ex. binda samman årsvis och skicka till KB och universitetsbiblioteken för arkivering. En ny rapport från JISC beskriver arbetet med att hitta nya vägar för bevarande av e-tidskrifter:

[1] “I speak from first-hand experience of what happens when profits take over. In 1986, I started a journal in the field of evolutionary ecology. The initial subscription price was $35 per year for individuals, $100 for libraries. Within a twelve year period, during which the journal changed ownership twice, the price for libraries had grown to nearly $800 per year, an average annual increase of 19%. I did the math. I estimated that my publisher pocketed profit of between $170,000 and $220,000 annually, a mark-up of about 275% and a profit margin of nearly 75%.”

Michael L. Rosenzweig, Editor-in-Chief, Evolutionary Ecology Research Professor, Department of Ecology and Evolutionary Biology,University ofArizona
http://www.arl.org/sparc/bm~doc/Declaring_Independence_Selection.pdf

Att läsa vidare
Allmänt om vetenskapligt kommunikation och dess utveckling:
Garfield, Eugene (1980). Has Scientific Communication Changed in 300 Years?. In Essays of an Information Scientist. Vol:4, p.394-400, 1979-80 Current Contents, #8, p.5-11, February 25 (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.garfield.library.upenn.edu/essays/v4p394y1979-80.pdf (2007-05-14)

Guédon, Jean-Claude (2001). In Oldenburg’s Long Shadow : Librarians, Research Scientists, Publishers, and the Control of Scientific Publishing. Proceedings Creating the Digital Future : Association of Research Libraries 138th Annual Meeting (Elektronisk). Tillgänglig: http://eprints.rclis.org/archive/00003951/01/ARL_Proceedings_138_In_Oldenburg’s_Long_
Shadow,_by_Guedon.htm (2007-05-14).

Rosendaal, Hans E. and Geurts, Peter A. Th. M (1998). Forces and functions in scientific communication: an analysis of their interplay. In CRISP97. Cooperative Research Information Systems in Physics (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.physik.uni-oldenburg.de/conferences/crisp97/roosendaal.html

OA-tidskrifter:
Hedlund, Turid and Gustafsson, Tomas and Björk, Bo-Christer (2004). The Open Access Scientific Journal: An Empirical Study. Learned Publishing, Vol. 17, ss. 199–209 (Elektronisk). Tillgänglig: http://oacs.shh.fi/publications/199-210.pdf (2007-05-14).

Heylighen, Francis (2006). Why is Open Access Development so Successful? Stigmergic organization and the economics of information. in: B. Lutterbeck, M. Baerwolff & R. A. Gehring (eds.), Open Source Jahrbuch 2007, Lehmanns Media (Elektronisk). Tillgänglig: http://arxiv.org/pdf/cs.CY/0612071 (ArXiv) (2007-05-14).

Morris, Sally (2003). Open Publishing: How publishers are Reacting. Information Services and Use, Vol. 23, No. 2-3, ss. 99-101 (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.metapress.com/content/blnkwkj0wvvjbfg8/fulltext.pdf (2007-05-14). Sally Morris som representerar Association of Learned & Professional Society Publishers ger de existerande förlagens syn på OA.

Poynder, Richard (2007). Open Access: The war in Europe. Blogtext (Elektronisk). Tillgänglig: http://dialspace.dial.pipex.com/town/parade/df04/The_War_in_Europe.pdf (2007-05-14) En lysande och aktuell analys av tidskriftsmarknaden och OA.

Waltham, Mary (2005). Learned Society Open Access Business Models. JISC (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.marywaltham.com/JISCReport.pdf http://www.jisc.ac.uk/uploaded_documents/Learned%20Society%20Open%20Access%20Business%20Models.doc (2007-05-14).

Willinsky, John (2003). Scholarly Associations and the Economic Viability of Open Access Publishing. Journal of Digital Information, Vol. 4, Issue 2, Article No. 177 (Elektronisk). Tillgänglig: http://jodi.ecs.soton.ac.uk/Articles/v04/i02/Willinsky/ (2007-05-14).

Worlock, Kate (2004). Open access and learned societies - Will open access prove a blessing or a curse to learned societies? Nature web focus (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.nature.com/nature/focus/accessdebate/8.html (2007-05-14).

Långsiktigt bevarande
Jones, Maggie (2007). About e-Journals: Archiving and Preservation. JISC Elektronisk) Tillgänglig: http://www.jisc.ac.uk/publications/publications/pub_ejournalspreservationbp (2007-05-14).

 Print This Post