Internationella och nationella initiativ
May 5, 2008 – 11:05 amUtarbetat med stöd av KB:s utvecklingsprogram OpenAccess.se
Linda Sohlberg, 2007 Uppdaterad 091021
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/
Beskrivning av avsnittet
Det här avsnittet beskriver viktiga internationella och nationella initiativen som har tagits de senaste åren inom Open Access-rörelsen. Det gemensamma är att de har sitt ursprung i ett starkt engagemang för att öka tillgängligheten och spridningen av forskningsresultat. Målet med avsnittet är att ge en överblick över de viktigaste initiativen och stegen som tagits av forskare, bibliotek, universitet och i vissa fall även förlag.
Internationella initiativOAI, Open Archives Initiative
Open Archives Initiative, OAI, skapades av några forskare i samarbete med forskningsbibliotek i USA 1999. Syftet var att utveckla en tjänst där författare till vetenskapliga publikationer själva skulle kunna arkivera sitt material i e-printarkiv. Dessutom ville man utveckla tekniska lösningar för samsökning i de olika arkiven och underlätta en effektiv spridning av innehållet i olika e-print arkiv. Inom OAI utvecklades en standard, kallad OAI-PMH, Open Archives Initiative Protocol for Metadata harvesting, för datautbyte mellan olika databaser som möjliggör återanvänding av information. Standarden är helt oberoende av innehållet i databasen. De flesta arkiv med vetenskapligt material stöder idag OAI-PMH. Som ett exempel kan nämnas OAIster som hämtar vetenskapligt material från ca 800 högskolor, universitet, forskningsorganisationer och institutioner.
PLoS, Public Library of Science
Huvudtanken med PLoS, Public Library of Science, är allmänhetens och forskarnas rätt till resultat som kommer fram genom forskning. Man menar att ett arkiv med forskningsmaterial därför inte ska ägas av kommersiella förlag. Initiativet till PLoS kom från en grupp forskare inom det naturvetenskapliga området under 2000. Gruppen författade ett upprop till akademiker världen över, och publicerade det på webben. I uppropet uppmanades forskare att skriva under PLoS avtal som innebar att forskarna endast skulle publicera sig i tidskrifter vars artiklar blir fritt tillgängliga efter sex månader eller tidigare. Brevet skrevs under av 34 000 forskare från över 180 länder. Genom brevet uppmanades även förlag att göra sina tidskrifter fritt tillgängliga.
Målet med initiativet var att ge forskare, studenter och allmänhet, i hela världen, obegränsad tillgång till den senaste forskningen. PLoS har idag utvecklats till en framgångsrik internationell organisation som kontinuerligt driver frågor om vem som ska ha rätt till forskning.
Under 2003 började PLoS ge ut kvalitetsgranskade, peer-reviewed, Open Access-tidskrifter inom naturvetenskap och medicin. Först ut var tidskriften PLoS Biology. Man ville visa att tidskrifter med hög kvalitet kan publiceras utan höga prenumerationsavgifter. Alla artiklarna i PLoS tidskrifter blir fritt tillgängliga direkt vid publicering. Idag är PLoS Biology och PLoS Medicine rankade bland de främsta tidskrifterna inom biologi och medicin med impact factors på 14.7 respektive 8.4.
Tillsammans med bl a BOAI, Budapest Open Access Initiative, se nedan, kan PLoS ses som starten till den debatt och engagemang som Open Access fått här i Sverige.
BioMed Central
BioMed Central är ett Open Access-förlag och driver ett fulltextarkiv med kvalitetsgranskade artiklar inom biologi och medicin. Förlaget har fler än 170 vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna är även sökbara i PubMed Central och PubMed. Förlaget tar inte ut några författaravgifter och författarna behåller copyrighten till sina artiklar. Intäkter kommer istället från medlemskap, annonsörer och från material som översiktsartiklar och nyheter. BioMed Central startades år 2000.
BOAI, Budapest Open Access Iniviative
Vintern 2001 träffades forskare i Budapest för att göra en gemensam internationell insatts för tillgängligheten av forskningsresultat. Man ville påskynda utvecklingen och därmed göra forskningsartiklar inom alla akademiska områden fritt åtkomliga på Internet. Resultatet av mötet blev Budapest Open Access Iniviative, BOAI, som är ett principiellt och strategiskt ställningstagande och åtagande för Open Access-publicering. Initiativet är också känt för att man gick ut med ett öppet brev till forskarvärlden där man stödde fritt tillgängliga tidskrifter och gav sitt stöd till tidskriftsförlag som ändrade sin prispolitik och gjorde de vetenskapliga artiklarna ökad tillgänglighet. Forskare och forskningsorganisationer uppmanades att skriva under initiativet och resultatet blev att över 4700 organisationer och individuella intressenter runt om i världen skrev under.
Berlindeklarationen
I oktober 2003 hölls en konferens i Berlin med titeln “Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities”. Detta blev upprinnelsen till en omfattande rörelse för att öka tillgängligheten för vetenskapligt material samt uppkomsten av Berlindeklarationen eller Berlin declaration on Open Access. Deklarationen innebär i korthet att kunskap ska vara fritt tillgänglig globalt och att organisationerna som skriver under deklarationen förbinder sig att:
- Uppmuntra forskare att publicera deras arbeten i enighet med principerna bakom Open Access.
- Uppmuntra förvaltare av kulturarvet att tillgängliggöra resurser på Internet genom Open Access.
- Utveckla hjälpmedel och sätt att bedöma Open Accessbidrag och online-tidskrifter i syfte att behålla kvalitetsstandard och god vetenskapssed.
- Rekommendera att Open Access-publicering blir meriterande vid befordran av tjänster och vid bedömning vid tjänstetillsättning.
- Hjälpa till att utveckla en Open Access-infrastruktur genom mjukvaruutveckling, skapande av metadata eller publicering av individuella artiklar.
Idag (2007) har 226 organisationer och institutioner inom forsknings- och högskolevärlden undertecknat deklarationen. I Sverige har deklarationen bland annat undertecknats av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF), Vetenskapsrådet, Kungl. biblioteket och flera universitet och högskolor.
PubMed Central
PubMed Central är ett fulltextarkiv över vetenskapliga artiklar inom biomedicin och medicin. Flera av de större tidskrifterna inom dessa ämnesområden finns i arkivet t ex PNAS, Journal of Virology, Infection and Immunity och Journal of Clinical Investigation. Arkivet drivs av US National Library of Medicine (NLM) och startades upp på initiativ av National Institute of Health, mer om NIH finns under en egen rubrik. PubMed Central är en integrerad del av PubMed. Arkivet började fyllas med vetenskapligt material år 2000. Nyligen lanserades en brittisk version av PubMed Central, UK PubMed Central. Det är brittiska forskningsfinansiärer som gått samman och som kräver att för att få pengar ur deras fonder så måste forskningen vara fritt tillgänglig, fullt sökbara och utförligt länkade till andra informationsresurser. British Library sköter databasen.
Wellcome trust
Wellcome trust är världens största forskningsstiftelse inom hälsa hos människor och djur. Inom det medicinska området är man föregångare när det gäller kraven på fritt tillgängligt forskningsmaterial. Wellcome Trust har till exempel börjat kräva att artiklar från forskningsprojekt de stödjer ska arkiveras i databasen PubMed Central (Nilsson, 2006). I forskningsstiftelsens policy för fritt tillgänglig forskning, Wellcome Trust position statement in support of open and unrestricted access to published research, kan man läsa att Wellcome Trust har ett fundamentalt intresse av att garantera att tillgänglighet och åtkomst av forskningsresultat inte påverkas negativt av copyright, marknadsföringsstrategier eller distributionsstrategier från förlagshåll (oavsett om det gäller kommersiella, icke-kommersiella eller akademiska förlag).
Wellcome Trust ger sitt stöd till fri åtkomst till publicerad forskning och ser det som en av de viktigaste delarna i stiftelsens uppdrag. Wellcome Trust har listat de viktigaste åtagandena i fyra punkter (Position statement…, 2007):
- “expects authors of research papers to maximise the opportunities to make their results available for free and, where possible, to retain their copyright
- will provide grantholders with additional funding to cover open access charges levied by publishers who offer this option and can meet the Trust’s requirements
- requires electronic copies of any research papers that have been accepted for publication in a peer-reviewed journal, and are supported in whole or in part by Wellcome Trust funding, to be deposited into PubMed Central (PMC) or UK PMC once established, to be made freely available as soon as possible and in any event within six months of the journal publisher’s official date of final publication
- affirms the principle that it is the intrinsic merit of the work, and not the title of the journal in which an author’s work is published, that should be considered in making funding decisions and awarding grants.”
SPARC
SPARC, The Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition, är en internationell allians mellan forsknings-, högskole- och universitetsbibliotek. Koalitionen startades 1998 med ett samarbete i syfte att stimulera framväxten av nya modeller för vetenskaplig kommunikation.
Vad gör SPARC?
- Man utbildar i de frågeställningar som finns inom den vetenskapliga publiceringen och möjligheterna till förändring av systemet.
- Man visar på företags- och publiceringsmodeller som ger förändring som gagnar forskning och akademi.
- Man visar på att nya tidskrifter framgångsrikt kan mäta sig med den traditionella publiceringen när det gäller att kvalitet.
- Man har jobbat mycket för att sänka kostnaderna på de befintliga tidskriftsprenumerationerna.
- Man stimulerar utvecklingen av ökad publiceringskapacitet hos den ickekommersiella sektorn och uppmuntrar startade av nya tidskrifter.
- Erbjuder hjälp och rådgivning till forskare och bibliotekarier som är intresserade av att skapa förändring.
SPARC har ca 800 medlemmar i världen och finansierar sin verksamhet med medlemsavgifter samt med medel från olika fonder. Fram till 2001 riktade SPARC in sig på den nordamerikanska forskarvärlden. Men många av problemen inom den vetenskapliga publiceringen är globala och därför startades även en europeisk avdelning 2001, SPARC Europe. Nu finns SPARC även på fler håll i världen. Mer om SPARC:s arbete kan man läsa i deras current Program Plan.
NIH, National Institutes of Health
NIH - National Institutes of Health är USA:s största finansiär av forskning inom medicin och hälsa. NIH står bakom de stora vetenskapliga databaserna PubMed, PubMed Central och MEDLINE. I deras långsiktiga policy, Enhanced Public Access to NIH Research Information, från 2002 kan man läsa “As part of NIH’s long-standing policy to share and make available to the public the results and accomplishments of the activities that it funds, NIH announced and invited comments on a draft statement about the sharing of final research data on March 1, 2002.” (Enhanced Public AccessUnder 2004 blev NIH - rekommenderade av det amerikanska Representanthusets Appropriations Committee att “villkora sina forskningsanslag med att artiklar som baseras på NIH-finansierad forskning skall deponeras i PubMed Central” (Rabow, 2004).
Politiska initiativ i USA och Europa
USA:s representanthus
I juni 2003 presenterade kongressledamoten Martin Olav Sabo “the Public Access to Science Act”, eller som den också nämns “Sabo bill”, för den amerikanska kongressen. Förslaget innebar en ändring av upphovsrätten för all forskning med substantiellt federalt stöd med målet att göra den tillgänglig för alla. Förslaget väckte stor uppmärksamhet och mycket diskussioner. Medan det välkomnades av open access-anhängare kritiserades det hårt av ett flertal personer framför allt från förlagsvärlden. ”Public Access to Science Act” antogs inte, däremot antog det amerikanska representanthuset ett år senare i juli 2004 ett antal rekommendationer för att kräva fri tillgänglighet av forskning som finansieras av NIH, National Institutes of Health (se ovan).
Brittiska parlamentet
Det brittiska underhusets “Science and Technology Committee” inledde i december 2003 en utredning om pris och tillgänglighet för vetenskapliga publikationer som rapporterades i juli 2004. Slutrapporten “Scientific Publications: Free for All?” innehåller noggranna utfrågningar av viktiga aktörer inom vetenskaplig publicering. Den innehåller flera skarpa rekommendationer för open access, bl.a. att regeringen bör finansiera universiteten för att bygga institutionella arkiv och krav på författare att deponera artiklar baserade på offentligt finansierad forskning i universitetens öppna arkiv. Den brittiska regeringens svar på rapporten innebar dock en besvikelse för kommitten, eftersom man inte ville anta kommittens rekommendationer. Senare har forskningsråden Wellcome Trust och Research Councils UK oberoende av regeringens inställning infört egna rekommendationer för open access (se ovan).
EU:kommissionen
I januari 2006 publicerades rapporten “Study on the Economic and Technical Evolution of the Scientific Publication Markets of Europe”. Rapporten skrevs på uppdrag av EU-kommissionen och baseras på en detaljerad analys av den vetenskapliga tidskriftsmarknaden samt åtskilliga intervjuer med forskare, publicister och bidragsgivare. Senare publicerades en petitionen som bygger på innehållet i rapporten och som uppmanar kommissionen att formellt godkänna förslagen i rapporten. Initiativet till petitionen kommer från ett antal europeiska forsknings-, högskole- och biblioteksmyndigheter. I petitionen uppmanas EU-kommissionen att arbeta för fri tillgång till vetenskaplig information på Internet och i synnerhet ställa krav på dem som tilldelas forskningsmedel från EU att göra sina resultat fritt tillgängliga kort tid efter publiceringen. En rad organisationer i Europa har i dagsläget undertecknat petitionen.
Nationella initiativ
I Sverige har flera myndigheter uppmärksammat problematiken runt den vetenskapliga publiceringen på senare år. Sveriges universitets- och högskoleförbund och Vetenskapsrådet har dragit upp riktlinjer och gått ut med rekommendationer till sina medlemmar och forskarsamhället. Universiteten och högskolorna har varit aktiva i utvecklandet av lokala digitala arkiv med fri tillgänglighet till den forskning som produceras på det egna universitetet eller högskolan. Här har framför allt biblioteken vid lärosätena varit drivande. Detta förklara varför vi i stor utsträckning finner den mesta informationen om Open Access vid universiteten på just bibliotekens webbplatser och att ingångarna till de digitala arkiven ofta återfinns på bibliotekswebbplatserna.
SVEP-projektet
Genom en stor satsning på högskolor och universitets elektroniska publicering initierade Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling, BIBSAM, ett projekt som kom att kallas SVEP projektet, Samordning av den svenska högskolans elektroniska publicering. Under åren 2003-2005 var projektet igång och hade till uppgift att främja samordning och utveckling av e-publiceringen inom högskolorna. En rad svenska universitet och högskolor deltog och man inriktade sig på fritt tillgängliga vetenskapliga publikationer vid lärosätena. Resultaten av projektet har bl.a. blivit en söktjänst för uppsatser “Uppsök” som drivs av Kungl. Biblioteket och som hämtar in metadata från åtskilliga universitet och högskolors elektroniska arkiv med uppsatser.
Genom projektet tog man fram rekommendationer om ett nationellt format för publiceringsdatabaser (lokala register över akademisk publicering). Detta format rekommenderas sedan 2005 av SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund. En del i projektet innebar att man tittade på det långsiktiga bevarandet av elektroniska dokument och filer. Resultatet blev en grundläggande infrastruktur mellan det lokala lärosätet samt andra producenter av elektroniska dokument och det nationella arkivet på Kungl. Biblioteket. Samordningen underlättar och rationaliserar insamling av dokument. Projektgruppen skriver på SVEP:s webbplats “denna infrastruktur behövs för att leveranser från dokumentproducenter sker under kontrollerade former, regelbundet och i standardiserad form.”
Dessutom har resultaten väckt “ett stort intresse internationellt och projektet har byggt upp ett globalt nätverk, som både bidrar till att sätta den svenska utvecklingen i ett internationellt sammanhang, men som också säkerställer att projektets resultat är användbara i ett bredare perspektiv.” (Svep-projektet, 2003).
OpenAccess.se
Programmet OpenAccess.se startades 2006 av Kungl. bibliotekets avdelning för Nationell samverkan och bygger bl.a. vidare på SVEP-projektet men med ett bredare syfte. På sin webbplats beskrivs programmets uppgifter i sex punkter som citeras här:
- Samordna och utveckla standarder och verktyg för e-publiceringen
- Öka volym och mångfald av innehåll i öppna arkiv
- Främja användning av material i öppna arkiv och OA-tidskrifter
- Utveckla kvaliteten på innehåll och tjänster
- Främja långsiktig tillgång till lärosätenas digitala publikationer
- Stödja publicering i OA-tidskrifter och övergång till OA-modeller för svensk vetenskapliga tidskrifter.
Utbildningspaket för forskare i Open access är en del av programmet. Ytterligare några projekt som ingår i programmet är bl a, Inventering av fördelar och nackdelar med Open Access för biomedicinska tidskrifter som leds av Acta Dermato-Venereologica (ADV) och Journal of Rehabilitation Medicine (JRM), Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv som leds av Göteborgs universitetsbibliotek och drivs i samarbete med Lunds universitet och SLU. Självarkivering och beslutsstöd för forskare vid publicering - en användningsfallstudie som leds av Karlstads universitetsbibliotek och genomförs i samverkan med Umeå universitet, SLU och Malmö högskola. Programmet OpenAccess.se pågår till och med 2009.
SUHF, Sveriges universitet- och högskoleförbund
SUHF, Sveriges universitet- och högskoleförbund har också engagerat sig i frågan om tillgänglighet av forskningsmaterial. SUHF är ett förbund mellan universitet och högskolor i Sverige och finns för att tillvaratar de högre lärosätenas intressen utåt och jobba med samordning mellan lärosätena. Redan 2005 beslöt styrelsen för SUHF att “rekommendera medlemmarna att vidta följande åtgärder i syfte att förverkliga Berlindeklarationen:
- Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och
- Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt.” (Rabow red. 2005).
SUHF har också ställt sig bakom den petition till europeiska kommissionen om fri tillgång till offentligt stödd forskning, se mer under rubriken Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet var en av de första organisationerna i Sverige att skriva på Berlindeklarationen. Rådet skriver på sin webbplats att de har “ett nationellt ansvar att stödja och främja utveckling av svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet” och generaldirektör för rådet Pär Omling menar att - resultat från forskning som finansierats med statliga medel ska vara tillgängliga för alla, inte bara de som har råd att betala. Vetenskapsrådet utreder under 2007 “förutsättningarna för att införa krav på att forskare som får anslag gör sina resultat fritt tillgängliga” vilket ska utmynna i en handlingsplan inför utlysning av forskningsmedel. Vetenskapsrådet har även undertecknat en petition ställd till EU-kommissionen. Petitionen bygger på förslag ur rapporten “Study on the Economic and Technical Evolution of the Scientific Publication Markets of Europé” som är skriven på uppdrag av EU-kommissionen. Petitionen uppmanar kommissionen att formellt godkänna förslagen i rapporten som presenterades i början av 2006. Huvudtemat i rapporten är förslag till hur en bred läsekrets kan få tillgång till vetenskapliga artiklar med de senaste forskningsresultaten. En rad organisationer i Europa har i dagsläget undertecknat petitionen.
Policys på flera lärosäten
Flera lärosäten har arbetat fram egna policys för hur man ska använda sig av Open Access vid publicering. “Lunds universitet har sedan 2006 en publiceringspolicy, där universitetsstyrelsen rekommenderar forskare att “om möjligt göra sina forskningspublikationer fritt tillgängliga”.” I policyn rekommenderar man forskare att publicerar sina vetenskapliga arbeten i Open Access-tidskrifter eller, om detta inte är möjligt, behåller rätten att parallellpublicera sitt arbete. Man har vidare beslutat att “Överlåtelse av publiceringsrättigheter ska undvikas. Minimikrav för författaren är rätt till parallell publicering.” Rektor Göran Bexell sa 14 november 2005 i ett pressmeddelande - Fri tillgänglighet för publikationerna leder till ökad användning och ökat genomslag för forskningen. Därmed ökas också Lunds universitets forskares synlighet och genomslag.
Stockholms universitet var också ett av de första lärosäten som författade en policy för publicering. Rektor Kåre Bremer beslutade i juni 2006 att underteckna Berlindeklarationen samt att förorda att forskarna i möjligaste mån deponerar en kopia av varje publicerad vetenskaplig artikel i universitetets digitala arkiv.
Institutionella arkiv i Sverige
De flesta universitet och högskolor i världen har numera någon form av elektronisk arkivering av publikationer och detta gäller även i Sverige. Universitet och högskolor erbjuder ofta forskare och studenter färdiga verktyg för publiceringen av publikationer på webben. Det gemensamma för verktygen är att publikationerna som laddas upp i systemet också blir sökbara och tillgängliga i bland annat webbsöktjänster så som Google, Yahoo och All the Web. Majoriteten arkiv använder sig av OAI-PMH-protokollet, som nämndes tidigare, vilket gör att det är lätt att hämta metadata från arkiven och föra den samman för att bygga upp nya databaser, e-arkiv och söktjänster. Ett exempel på detta är OAIster där ca 800 institutioners e-publicerade material finns sökbart under ett paraply. Universiteten och högskolornas främsta argument för elektronisk publicering i arkiv är att öka tillgängligheten och därmed också användandet av forskningsmaterialet samtidigt får man en samlad ingång och arkivering av institutionens forskning. Ett institutionellt arkiv kan också definieras som “insamlade och bevarade av digitala samlingar av vetenskapliga publikationer vid ett eller flera universitet” (Raym 2002, s. 4). Det institutionella arkivet är också ett sätt att marknadsföra sitt forskningsmaterial mot den övriga forskarvärlden.
Exempel på institutionella arkiv i Sverige:
Digitala vetenskapliga arkivet - DiVA
Ediffah (En digital infrastruktur för forskningsbibliotekens arkiv- och handskriftssamlingar)
Kalmar (Högskolan i) kommer att startas under 2007
LU:research - Lunds universitet
Uppsök - Uppsatser i fulltext (Libris)
Tvingande publicering vid fler och fler lärosäten
Samtidigt som fulltextarkiven har upprättats har lärosäten fattat beslut om hur man ska få in mer material i databaserna. Vid vissa lärosäten har man obligatorisk registrering av alla veteskapliga publikationer och andra högskolor och universitet har gått längre och kräver att t ex avhandlingar och uppsatser ska läggas in i fulltext. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) var ett av de första lärosätena att fatta beslut om obligatorisk fulltextpublicering. Beslutet fattades redan 2003 och gäller både doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Liknande beslut har senare tagits vid de flesta lärosäten med lite olika formuleringar. Jurister vid högskolorna och universiteten har tolkat upphovsrättslagen på lite olika sätt och därav hittar man olika formuleringar på obligatorisk publicering vid de olika universiteten.
Referenser
Budapest Open Access Initiative (Elektronisk) Tillgänglig:http://www.soros.org/openaccess/ (2007-05-01).
EU-commission (2007) Petition for guaranteed public access to publicly-funded research results (Elektronisk) http://www.ec-petition.eu/ (2005-05-02).
The Final NIH Statement on Sharing Research Data (Elektronisk) February 26, 2003 Tillgänglig:http://grants.nih.gov/grants/guide/notice-files/NOT-OD-03-032.html (2007-05-01).
Guidelines on Good Research Practice (2005) Wellcome Trust (Elektronisk)http://www.wellcome.ac.uk/doc_WTD002753.html (2007-05-02).
House of Commons Science and Technology Committee (2004). Scientific publications: free for all?, Tenth report of session 2003-04, Volume I: Report. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200304/cmselect/cmsctech/399/399.pdf (2007-08-10)
Nilsson, Andreas, Forskningen vinner på Open Access (Elektronisk), Forska 2006:4http://forska.vr.se/Tidigare+nummer/Visa+ett+tidigare+nummer/Detalj+tidigare+nummer/?contentId=5792&issueContentId=5788 (2007-04-02)
Open Archives Initiative Protocol for Harvesting (senaste version från 2004-10-12) (Elektronisk) http://www.openarchives.org/OAI/openarchivesprotocol.html (2007-04-02).
Public library of science (Elektronisk) Tillgänglig:http://www.plos.org/ (2007-05-01).
Policy för Stockholms universitet rörande hantering av Open Access publicering. (Elektronisk) Protokollakt Dnr 301-1350-05, Stockholms universitet, 060629 Tillgänglig: www.sub.su.se/epublicering/doc/OpenAccesspolicy.pdf (2007-05-01).
Position statement in support of open access publishing (Last updated: 14 March 2007) Wellcome Trust (Elektronisk)http://www.wellcome.ac.uk/doc_WTD002766.html (2007-05-02).
Public Access to Science Act. (Elektronisk). Tillgänglig: http://thomas.loc.gov/cgi-bin/query/z?c108:H.R.2613: (2007-08-10)
SVEP-projektet : Samordning av den svenska högskolans elektroniska publicering (Skapad 2003-10-27) (Elektronisk) http://www.svep-projekt.se/ (2007-05-02).
Rabow, Ingegerd (2004). NIH planerar för tillgänglighet (Elektronisk) ScieCom info, 2004:1, Tillgänglig:http://www.sciecom.org/sciecominfo/artiklar/notiser_04_3.shtml (2007-05-01).
Raym, Crow (2002) The Case for Institutional Repositories: A SPARC Position Paper.Washington, DC: Scholarly Publishing & Academic Resources Coalition.
Universitetets forskning ska bli mer tillgänglig (2005) Pressmeddelande från Lunds universitet 2005-11-14 (Elektronisk) http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=395 (2007-05-02).
Sorry, comments for this entry are closed at this time.