Informationskompetens handlar om att lära sig hur man söker och använder information i olika situationer, t.ex. för att lösa en uppgift eller ett problem.
Som informationskompetent:
- vet man när man behöver information
- vet man hur man finner information
- kan man välja och utvärdera information kritiskt
- kan man använda information, dvs. organisera, analysera och dra slutsatser
Informationskompetens på högskolan:
I texten nedan kan du läsa mer om vad informationskompetens kan innebära för dig som högskolestudent. Det finns mycket att lära sig inom detta område och informationskompetens är något som man utvecklar under hela sin utbildningstid och även efter avslutade studier.
- du vet när du behöver information
Du vet när du behöver information för att kunna lösa en uppgift (skriva uppsats, lösa problem eller fatta beslut). För att klargöra vilken information du behöver formulerar du frågeställningar med utgångspunkt i ditt informationsbehov. Du ställer dig också frågor som: Vad kan det finnas för någon användbar information? Vad har skrivits tidigare om ämnet? Hur mycket, och vilken slags information behövs? Ska den vara populärvetenskaplig eller vetenskaplig? Ska materialet vara nutida eller historiskt? Läs mer om detta i avsnittet om sökstrategi.
Exempel:
Sally ska skriva en kandidatuppsats i sociologi om genus och flexibelt arbete. Hon har formulerat sitt uppsatsämne i följande problemställning: Hur kan genusteorierna hjälpa oss att förstå utvecklingen av flexibelt arbete? Eftersom det är en större uppsats och hon ska fördjupa sig i ämnet använder hon sig främst av vetenskaplig litteratur. Hon behöver ta reda på om det redan finns forskning om hennes uppsatsämne, svensk och internationell. Hon söker också annan litteratur som kan hjälpa henne att besvara problemställningen.
- du vet man hur du finner information
Du vet hur information produceras, organiseras och sprids. Det innebär att du känner till olika källformat, som t.ex. databaser, webbsidor, audio/video, böcker och tidskrifter. Du kan skilja på primär- och sekundärkällor, populär och vetenskaplig litteratur. När du väljer källor överväger du tid och kostnad för att få tag på informationen. Du vet var och hur du får tag på olika informationskällor. Med utgångspunkt i ditt informationsbehov identifierar du med hjälp av ordböcker och tesaurusar nyckelord, synonymer och relaterade termer att använda vid sökningar. Du väljer informationskällor som är lämpliga för dina behov. Du kan söka i olika typer av system som har olika sökspråk och gränssnitt. Läs mer om detta i avsnittet om sökteknik och sökstrategi.
Exempel:
Sally försöker i första hand hitta material som finns tillgängligt på Högskolebiblioteket, elektroniskt eller fysiskt. Om hon inte hittar tillräckligt med material där överväger hon möjligheten att fjärrlåna litteratur från något annat bibliotek. Hon söker alltså först i Högskolans bibliotekskatalog och fulltextdatabaser. Sedan i allmänna svenska databaser som Libris och ArtikelSök och speciella ämnesdatabaser som t.ex. Sociological abstracts för att få en överblick över vad som finns utgivet internationellt inom hennes ämne. Att söka på dessa olika ställen ger Sally en överblick över vad som finns utgivet i ämnet, både i Sverige och internationellt.
Eftersom databaserna använder olika sökspråk använder Sally deras hjälpsidor och tutorials för att sätta sig in i hur de fungerar. Hon väljer sökord till databaserna med utgångspunkt i sitt uppsatsämne. Med hjälp av bl.a. ordböcker, uppslagsverk och kurslitteratur försöker hon hitta översättningar, synonymer, vidare och snävare begrepp till sina sökord, t.ex.
Genusteorier - Genus - Kön - Gender
Flexibelt arbete - Distansarbete - Teleworking
- du väljer och utvärderar information kritiskt
Du väljer noggrant vilken information du ska använda. Du undersöker och jämför information från olika källor för att värdera dess tillförlitlighet, giltighet, korrekthet, betydelse, aktualitet och objektivitet. Du analyserar de argument och metoder som används som stöd för informationen. Du är också medveten om att information skapas och tolkas i olika sammanhang: kulturella, fysiska osv. Läs mer i avsnittet om källkritik.
Exempel:
Sally gör ett noggrant urval av information och granskar den information hon har hittat kritiskt. Hon undersöker om den motsvarar de krav hon ställde upp i början när hon planerade sin sökning. Hon frågar sin om den besvarar hennes frågor, om den verkar pålitlig och om den är på rätt nivå. En del av detta försöker hon avgöra redan när hon söker, t.ex. med hjälp av de uppgifter om informationen som finns i en databas, men den slutliga kontrollen gör hon när hon har tillgång till hela dokumentet, t.ex. en artikel.
- du kan använda information, d.v.s. organisera, analysera och dra slutsatser
Du använder information på ett sätt som är lagligt och etiskt riktigt. Du är medveten om frågor som sekretess, upphovsrätt och plagiering. Du organiserar informationen och sparar relevanta uppgifter för att t.ex. kunna hänvisa till de källor du har använt. Du jämför och integrerar ny information med tidigare kunskap. Du bearbetar, tar ställning till och drar egna slutsatser ur informationen. Du omvandlar informationen till ny kunskap. Du kan också förmedla den nya kunskapen effektivt till andra.
Exempel:
I uppsatsen redovisar Sally tydligt vad som är hennes egna åsikter och vad hon har hämtat från andra källor, t.ex. böcker och tidskrifter. När hon återger andra personers forskningsresultat och åsikter skriver hon referenser och hänvisar till den källa hon har hämtat informationen från. Hon bearbetar informationen och återger den med egna ord, hon tar ställning till den och drar egna slutsatser. Den information hon har använt sig av blir på så vis ny kunskap. Slutligen förmedlar hon den nya kunskapen till andra, skriftligt i sin uppsats och muntligt vid uppsatsseminariet.
Jenny Löfkvist
2005-06-22
